Pennan kanske är vassare ändå...

Imorse steg jag upp en stund innan solen och traskade iväg till mitt kära arbete, som jag dessvärre inte sett så mycket av på senaste. Vi har fått veta att pga Frölundas dåliga ekonomi ska personalen vara extremt restriktiva när det gäller att sätta in vikarier. Personalen ska tydligen hellre täcka upp för varandra än att anlita oss. Huruvida detta sparar pengar eller bara skjuter upp utbetalningen vet jag inte, möjligtvis kostar det mer med vikarier av försäkrings-/arbetsgivaravgifts-skäl, men jag tror snarare att vi är billigare då vi i regel har lägre löner och aldrig blir sjuka (jag har haft två sjukdagar på sex år, som jag inte heller fick sjuklön för eftersom jag var timvikarie). Planen om jag förstår den rätt är alltså att skjuta upp kostnaderna till nästa årsbudget, genom att ge personalen innestående komp-timmar. Detta tycker jag är orättvist då vi (tre stycken för tillfället) tim-vikarier är extremt lojala och alltid ställer upp på att jobba då vi kan, även om det är så kallade "skitpass" på fyra timmar, som i morse.

När jag såg över den gångna månadens kalender imorse insåg jag att personalen följt sina instruktioner slaviskt och kompat in på alla "bra" pass (långa natt- och helgpass som ger bra betalt) och om de krockat med "dåliga" korta pass, har vi vikarier fått dessa. Jag blev förbannad, så jag ringde upp en vikarie-kollega för att höra hur hon såg på saken. Irriterande nog höll hon inte alls med utan förstod att förvaltningen behöver spara pengar och att vi som vikarier på något sätt gått med på att bara jobba då vi behövs. Lite av en truism visserligen, det är ju vad vikariens uppgift ÄR. Men jag såg ändå framför mig hur vi slog oss samman och vägrade jobba överhuvudtaget tills vi fick en rättvis fördelning av de sjukas och ledigas pass. Nästa steg blev förstås att ringa till chefen för att höra hans åsikt i frågan, och här blev jag ologiskt nog lite besviken över hur tillmötesgående han var, jag var förbannad och ville fightas. Men nej, han förstod så klart och tyckte att det var viktigt att vi vikarier är nöjda, han berättade vidare hur nöjd han är med oss och hur han vill att vi ska jobba kvar. Vidare förklarade han vad köpstoppet av tjänster innebär och hur det inte står i vägen för anlitandet av vikarier, så detta borde nog lösa sig om jag för en dialog med den personalansvarige på jobbet, tyckte han.

Ett litet samtal räckte bra mycket längre än instinkten och viljan att slåss för sin rätt (även om den kanske inte är en given rätt). För ett par år sedan hade jag en dust med ekonomichefen i Frölunda, han hade en lite mer klassisk chefsattityd. Arrogant, snål och misstroende, men det är en historia jag spar till ett annat tillfälle...