Tåg!

Idag har jag, till skillnad från morsans kompis här, åkt tåg.

8 dygn, 20 timmar och 6 minuter

Han kom i mål som tvåa. Att han inte vann berodde kanske framförallt på att vinnaren struntade i att sova de sista tre dygnen, han vilade bara ögonen en halvtimme vid ett tillfälle.

My tribute to Marcus tribute to Shelly

Imorse tog jag på mig mina finaste svarta byxor, en ren skjorta och röd väst och ställde mig i kronhusboden och krängde lussebullar och knäck. Varje gång jag ser nåt smarrigt och ätbart brukar jag tänka på Shelly, den killen kan äta.

500:- på att du inte klarar 25 lussebullar!

GAME ON

Det är ett halvår till Stockholm Marathon och idag började uppladdningen.

Om jag ändå var lite mer som han

Föredömen

Jag står inför ett otrevligt dilemma. Som vanligt började jag alldeles för sent och jobbade alldeles för långsamt med hemtentan som skulle behandla den kinesiska statens legitimitet och folkets moraliska skyldighet att följa lagen. Följaktligen blev resultatet ett så kallat hafsslafsklet. Dilemmat består i att ett eventuellt underkänt betyg kommer göra mig extremt omotiverad till fortsatta studier, medan ett godkänt betyg skulle göra att universitetets trovärdighet skulle sjunka dramatiskt i mina ögon. Och om inte universitetet känns trovärdigt verkar det kanske dumt att studera vidare!?

Jag träffade Janne i fredags natt och han har klarat sig alldeles utmärkt genom livet utan högre studier. Janne satt i svalen i ett av rivningshusen i Gårda och drack vatten(?)ur en bong. I ca 10 minuter satt jag med honom och diskuterade stadens bostadspolitik, som är ett hett ämne runt Fabriksgatans rivningsobjekt. "Är vi bara tillräckligt många som protesterar kan vi nog få politikerna att ändra sig" sa Janne och tände en cigarettstump han hittade i sitt roströda etui. Janne kanske inte har så mycket pengar, något fast boende, så många tänder kvar eller någon så kallad "arbetsmoral", men han har i alla fall inte slösat bort en massa tid med att läsa på universitet.

Kjempegrejt

I fredags packade jag en liten väska, åkte till tågstationen och steg på ett rött tåg. Fyra timmar senare var jag framme vid min första deletapp, eftersom jag hade en timme att slå ihjäl och magen kurrade tog jag ett hamburger-meal för 75:-, och nu är det väl uppenbart att det var Norge jag kommit till? Bergen blev slutdestinationen, mer känt som Europas regnigaste stad. Två minuter efter ankomst var mina enda medtagna skor plaskvåta, dock av snöslask och inte regn. Här skulle jag komma att dricka medsmugglad billig(!) svensk sprit, äta en 250 kronors pizza och bli omsprungen av hurtiga norska gamlingar när jag klättrade i bergen. Norge är det enda land i världen där literpriset för heroin är billigare än sprit, varför man kan se folk sälja och injicera i landets alla parker. Det är även i praktiken omöjligt för polisen att få bukt med problemet eftersom det på norska inte går att låta seriös och knarkarna helt enkelt inte förstår att polisen är allvarlig med sina hotelser om fängelse och prygling. Nuförtiden bryr sig polisen inte ens om att patrullera parkerna.

Dog eat rabbit

Jag fick som sagt underkänt på min dugga i tillämpad etik, vilket innebär att jag har mycket mer att skriva på hemtentan som ska in på fredag. Duggan jag skrev handlade om djuretik och om hur alla kännande varelser borde ha vissa grundläggande rättigheter, som rätten att slippa lida. Jag skrev även att jag inte anser det något fel i sig att äta djur, så länge de slipper lida. Detta gäller djur i allmänhet, och kaniner i synnerhet.

Dåliga saker händer den som stjäl

Min sambo

...och dessutom är han duktig på att laga mat

Filosofera mera...rätt

Jag fick underkänt på duggan i tillämpad etik. Lyckligtvis har det inte att göra med mig, det är lärarens fel (jag misstänker att han är moderat). Jag har lite svårt att köpa hela diskussionen om metaetik, dvs vad etik är för något, som hela denna delkursen går ut på. Grundtanken tycks vara att etik är något som existerar på ungefär samma plan som materia, åtminstone i den bemärkelsen att det finns absoluta svar på vad som är rätt och fel. Att etik är ett ord som vi hittat på för att förmedla oss med varandra tycks vara irrelevant. Det finns tusen förslag på vad som är den rätta teorin, inklusive teorin att det inte finns någon etik över huvud taget. Nånstans här...har alla filosofer grävt ner sig i en grop med papper och penna och slutat existera i denna världen. Jag tror med bestämdhet att etik finns, men att hitta på en massa regler, eller plikter, som alltid är sanna, det är bara retoriska knep för att påtvinga oss andra samma åsikt. Snarare är det väl så att mina känslor är vad som avgör vad jag tycker är rätt och fel, antagligen kommer jag ändra mig några gånger under livet efter diskussioner med andra eller efter djupa reflektioner, och herr Devadatta i Indien kommer helt säkert ha en annan uppfattning än jag om vad som är rätt.

Visserligen kommer jag i slutändan ha en bättre moral än Devadatta, men det betyder ju inte att han inte kommer tycka detsamma. Poängen är att även om det inte finns några absoluta sanningar så måste vi ändå försöka påverka andra till att om inte tänka precis som vi, åtminstone begrunda vad de tycker ordentligt (aka gå i skolan). Annars kommer en massa idioter forsätta glida runt i Kabul och spruta syra i ansiktet på skolflickor eftersom de anser att det är omoraliskt av dem att gå i skolan. Jag kan dock inte säga att de handlar oetiskt, de handlar bara fel enligt 99,9% av jordens befolkning, som blivit kramade som barn och har vad som i folkmun brukar kallas empati.

Jag tänkte på den där läkaren som det stod om i tidningen för ett tag sedan, vars patient fick stånd och läkaren helt sonika sög av honom. Jag undrar om läkaren var utilitarist månne? Han såg en erigerad penis och tänkte, -Hur kan jag skapa så mycket lycka som möjligt just nu? Oturligt nog för läkaren måste patienten också ha varit utilitarist, eftersom han valde att anmäla läkaren och således skänkte mycket glädje åt tusentals tidningsläsare.

Kom att tänka på detta när jag hade en läkares fingrar uppstoppade i röven tidigare idag. Jag har nämligen fortfarande symptom efter den där delikata "Get i vatten" som jag åt i Mexiko för 15 månader sen.

Pengar, lidande och död.

Flera dödsfall varje år, massor av kvinnor och män som tuppar av, människor som ligger och kvider av smärta längs vägarna efteråt. Jag talat naturligtvis om Stockholm marathon. Den svåraste biten är avklarad, jag är nu anmäld. Nu är det bara att springa.

Läste förresten om en indisk grabb vid namn Budhia Singh som sprang ett marathon vid fyra års ålder, i år har han dock pensionerat sig vid den respektingivande åldern av sex år. Det var tydligen några barnrättsorganisationer som tyckte att det var oetiskt att Budhias coach tjänade kosing på hans löpning.

Dröm om, dröm rätt!

Pratade med en tjej som skulle på halloween-maskerad, outklädd. Sa: "Jag tycker inte om att klä ut mig".

Så skriver Ajvide-Lindqvist ungefär. Jag är inte alls förtjust i skrivstilen, men historierna är desto bättre.

Själv tycker jag om att klä ut mig. Och öl, öl tycker jag mycket om.


Häromnatten drömde jag en ovanligt verklighetstrogen dröm. Jag och några vänner hade ätit dålig mat och blev magsjuka, det sprutade ur alla ändar och när jag vaknade var jag fullt övertygad om att jag hade bajsat på mig.

När man drömmer löser tankarna av varandra utan krav på kopplingar, så även när jag bloggar.

Pennan kanske är vassare ändå...

Imorse steg jag upp en stund innan solen och traskade iväg till mitt kära arbete, som jag dessvärre inte sett så mycket av på senaste. Vi har fått veta att pga Frölundas dåliga ekonomi ska personalen vara extremt restriktiva när det gäller att sätta in vikarier. Personalen ska tydligen hellre täcka upp för varandra än att anlita oss. Huruvida detta sparar pengar eller bara skjuter upp utbetalningen vet jag inte, möjligtvis kostar det mer med vikarier av försäkrings-/arbetsgivaravgifts-skäl, men jag tror snarare att vi är billigare då vi i regel har lägre löner och aldrig blir sjuka (jag har haft två sjukdagar på sex år, som jag inte heller fick sjuklön för eftersom jag var timvikarie). Planen om jag förstår den rätt är alltså att skjuta upp kostnaderna till nästa årsbudget, genom att ge personalen innestående komp-timmar. Detta tycker jag är orättvist då vi (tre stycken för tillfället) tim-vikarier är extremt lojala och alltid ställer upp på att jobba då vi kan, även om det är så kallade "skitpass" på fyra timmar, som i morse.

När jag såg över den gångna månadens kalender imorse insåg jag att personalen följt sina instruktioner slaviskt och kompat in på alla "bra" pass (långa natt- och helgpass som ger bra betalt) och om de krockat med "dåliga" korta pass, har vi vikarier fått dessa. Jag blev förbannad, så jag ringde upp en vikarie-kollega för att höra hur hon såg på saken. Irriterande nog höll hon inte alls med utan förstod att förvaltningen behöver spara pengar och att vi som vikarier på något sätt gått med på att bara jobba då vi behövs. Lite av en truism visserligen, det är ju vad vikariens uppgift ÄR. Men jag såg ändå framför mig hur vi slog oss samman och vägrade jobba överhuvudtaget tills vi fick en rättvis fördelning av de sjukas och ledigas pass. Nästa steg blev förstås att ringa till chefen för att höra hans åsikt i frågan, och här blev jag ologiskt nog lite besviken över hur tillmötesgående han var, jag var förbannad och ville fightas. Men nej, han förstod så klart och tyckte att det var viktigt att vi vikarier är nöjda, han berättade vidare hur nöjd han är med oss och hur han vill att vi ska jobba kvar. Vidare förklarade han vad köpstoppet av tjänster innebär och hur det inte står i vägen för anlitandet av vikarier, så detta borde nog lösa sig om jag för en dialog med den personalansvarige på jobbet, tyckte han.

Ett litet samtal räckte bra mycket längre än instinkten och viljan att slåss för sin rätt (även om den kanske inte är en given rätt). För ett par år sedan hade jag en dust med ekonomichefen i Frölunda, han hade en lite mer klassisk chefsattityd. Arrogant, snål och misstroende, men det är en historia jag spar till ett annat tillfälle...

Open Letter To Kansas School Board

I am writing you with much concern after having read of your hearing to decide whether the alternative theory of Intelligent Design should be taught along with the theory of Evolution. I think we can all agree that it is important for students to hear multiple viewpoints so they can choose for themselves the theory that makes the most sense to them. I am concerned, however, that students will only hear one theory of Intelligent Design.

Let us remember that there are multiple theories of Intelligent Design. I and many others around the world are of the strong belief that the universe was created by a Flying Spaghetti Monster. It was He who created all that we see and all that we feel. We feel strongly that the overwhelming scientific evidence pointing towards evolutionary processes is nothing but a coincidence, put in place by Him.

It is for this reason that I’m writing you today, to formally request that this alternative theory be taught in your schools, along with the other two theories. In fact, I will go so far as to say, if you do not agree to do this, we will be forced to proceed with legal action. I’m sure you see where we are coming from. If the Intelligent Design theory is not based on faith, but instead another scientific theory, as is claimed, then you must also allow our theory to be taught, as it is also based on science, not on faith.

Some find that hard to believe, so it may be helpful to tell you a little more about our beliefs. We have evidence that a Flying Spaghetti Monster created the universe. None of us, of course, were around to see it, but we have written accounts of it. We have several lengthy volumes explaining all details of His power. Also, you may be surprised to hear that there are over 10 million of us, and growing. We tend to be very secretive, as many people claim our beliefs are not substantiated by observable evidence. What these people don’t understand is that He built the world to make us think the earth is older than it really is. For example, a scientist may perform a carbon-dating process on an artifact. He finds that approximately 75% of the Carbon-14 has decayed by electron emission to Nitrogen-14, and infers that this artifact is approximately 10,000 years old, as the half-life of Carbon-14 appears to be 5,730 years. But what our scientist does not realize is that every time he makes a measurement, the Flying Spaghetti Monster is there changing the results with His Noodly Appendage. We have numerous texts that describe in detail how this can be possible and the reasons why He does this. He is of course invisible and can pass through normal matter with ease.

I’m sure you now realize how important it is that your students are taught this alternate theory. It is absolutely imperative that they realize that observable evidence is at the discretion of a Flying Spaghetti Monster. Furthermore, it is disrespectful to teach our beliefs without wearing His chosen outfit, which of course is full pirate regalia. I cannot stress the importance of this enough, and unfortunately cannot describe in detail why this must be done as I fear this letter is already becoming too long. The concise explanation is that He becomes angry if we don’t.

You may be interested to know that global warming, earthquakes, hurricanes, and other natural disasters are a direct effect of the shrinking numbers of Pirates since the 1800s. For your interest, I have included a graph of the approximate number of pirates versus the average global temperature over the last 200 years. As you can see, there is a statistically significant inverse relationship between pirates and global temperature.

In conclusion, thank you for taking the time to hear our views and beliefs. I hope I was able to convey the importance of teaching this theory to your students. We will of course be able to train the teachers in this alternate theory. I am eagerly awaiting your response, and hope dearly that no legal action will need to be taken. I think we can all look forward to the time when these three theories are given equal time in our science classrooms across the country, and eventually the world; One third time for Intelligent Design, one third time for Flying Spaghetti Monsterism, and one third time for logical conjecture based on overwhelming observable evidence.

Sincerely Yours,

Bobby Henderson, concerned citizen.

P.S. I have included an artistic drawing of Him creating a mountain, trees, and a midget. Remember, we are all His creatures.

Jätteroligt (på värmländska)

Jag var i Sveriges fjärde största stad i helgen. I Sveriges fjärde största stad måste man vara student för att ha någonstans att äta eller dricka, men om man är student äter och dricker man desto mer. Det är nämligen så att ett stort antal studerande har hjärntvättats till att tro att det är kul att arbeta och därför arbetar Gratis i stadens "nationer" (pubar och klubbar). För oss sinnesfriska människor är det bara att tacka, ölen blir väldigt billig.

Fredagskvällen spenderades i en byggnad med högt i tak och stora, vackra kristallkronor. På väggarna hängde massiva tavlor med dimmiga porträtt av viktiga människor som är döda idag. I stora salen spelade ett 15-tal hängsleprydda gossar och ett par kjolklädda flickor diverse blåsinstument. Gladjazz kallades det tydligen, visserligen är jag inte särskilt beläst om musikens många genrer, men jag levde ändå med övertygelsen att "glad" och "jazz" absolut inte hörde ihop. Dansgolvet var hursomhelst packat med lyckliga par som dansade sig svettiga. Någon sorts vals tror jag. Känslorna slog mot mig gång på gång. -Är detta på allvar? -Måste jag göra det här? -Finns det ingen bar? -Vad roligt det ser ut att vara! -Det här går ju som en dans på rosor!
Jag insåg snart till min stora lättnad att det fanns en bar, och det var även där jag spenderade största delen av kvällen. Den sista känslan, eller snarare tanken tänkte jag när jag själv blev uppbjuden att dansa med en vacker flicka. Jag tror att det var Lotta på Bråkmakargatan som första gången använde det yttrycket om något som går riktigt åt helvete.


Lite så här kände jag mig

Bara att det var fler människor runt omkring som tittade på, och att en stackars tjej var tvungen att dansa med mig.

Kari Martens e stabil

Min idol heter Kari Martens, han är en 51-årig gubbe med fru och barn, som brottas med ryggproblem. För 10 år sedan var han en 106-kilos tjockis, med två färska ryggoperationer i bagaget. Den 11:e november åker han till Mexico för att motionera. 38km simning, 180 mil cykling och 42 mil löpning närmare bestämt, på raken. Äter gör han i farten när det går, sover tänker han göra fyra timmar per natt.

Ett litet "kick ass" är på sin plats här tycker jag.

Pga innkåmna klagomål

Man kan inte annat än respektera en person som kan stava till inifrån, även om han inte stavar det rätt.

#3 Man borde tänka efter, före

Defekt: Trasigt bankkort i början på en 3-veckors utlandssemester
Orsak: En övertro på min egen förmåga att stoppa in kortet i en bankomat (som var ur funktion dessutom)
Ångest: JA

Porr, prostitution och platonisk planekonomi

Retorik är filosofens värsta fiende påstår många. Jag håller med, när man försvarar omoraliska ståndpunkter genom att väva in dem i ett vackert språk så är man ett kukhuvud. När man tror på det själv är man förlorad.

Idag diskuterade vi etiska investeringar i klassen och min filantropiska läggning fick sig återigen en törn. Det känns som att jag för varje år som går blir mer och mer cynisk och pessimistisk och på så sätt förvandlas mer och mer till det jag hatar. Det finns inte många idealister kvar längre, och ju färre de blir desto längre bort från det idealiska samhället rör vi oss. En av frågorna som diskuterades imorse handlade om hur man kan avgöra att ett företag är oetiskt. Vissa så kallade etiska investmentbolag avhåller sig från att investera i vapen-, alkohol-, och porrindustrin. Är detta bra? En stor del av klassen tycktes inte hålla med om detta och anledningarna var många. Bl a ansåg man att det inte spelar någon roll hur man investerar eftersom man ändå inte köper aktier av företaget självt, utan av andra aktieägare (vid nystart och nyemmiteringar är det vanligtvis banker som köper upp och sedan säljer vidare). Ett annat förslag var att man genom att äga aktier hos "oetiska" företag får insyn i företaget och kan förändra det innifrån, vilket det finns flera expempel på (Swedish meat har t ex flera djurrättsorganisationer med på sina företagsstämmor).

En kille i klassen menade att vapen behövs för att hålla kineserna i schack, och alla tittar ju på porr så det kan ju inte vara omoraliskt. Jag skulle hyckla om jag påstod att jag aldrig tittar på porr, jag har till och med varit på strippklubbar vid tre tillfällen (vilket jag inte tror att jag någonsin kommer göra igen). Jag tycker visserligen inte att porr behöver vara fel i sig, men det är också skillnad på porr och porr, precis som det är skillnad på prostitution och prostitution. Jag tycker t ex aldrig att det är försvarligt att resa till Thailand och köpa sex av någon som har en sådan ekonomisk situation att hon eller han i stort sett måste sälja sin kropp för att ha råd att försörja sig och sin familj. Av samma anledning är det inte ok att åka till Rosenlund och betala för en avsugning från en kenyansk- eller rysk tjej som troligtvis blivit tvingad direkt eller indirekt att prostituera sig. Att köpa sex från en svensk tjej som själv valt att tjäna lite extra pengar på att förnedra sig kanske inte behöver vara fel i sig. Problemet är att man som köpare aldrig helt säkert kan känna till bakgrunden till varför en person prostituerat sig, därför är det aldrig helt ok att köpa sex eller en lap-dance eller en porrulle.

Jag kommer fortsätta se på porr ibland, precis som jag kommer fortsätta äta kött ibland, ta en snus, dricka alkohol, flyga till andra länder osv, även om jag inser att det är själviskt och mer eller mindre omoraliskt. Så länge jag själv kan stå för det jag gör antar jag att det är rätt ok. Att jag fått en lap-dance kanske många (framförallt killar) anser är ganska harmlöst, men det är något som jag inte kan stå för och t o m skäms över. Och det borde du också göra!

Om en man på 40 bast som aldrig haft sex, bestämmer sig för att pröva på och betalar en tjej för det, anser jag att det kan vara ok. Det är inte moraliskt i sig, men det kanske kan vara försvarbart med tanke på omständigheterna. Om man däremot investerar pengar i ett företag som sysslar med prostitution (det är ju trots allt lagligt i vissa länder), så säger man samtidigt att det är ok. Detta kan bara vara försvarbart om man faktiskt går in med så mycket pengar att man kan förändra företaget innifrån. Jag anser att detta gäller alla företag, ska man investera pengar i det måste man kunna stå för vad företaget sysslar med även om mina investeringar inte gör någon som helst praktisk skillnad.

Ibland önskar jag att jag vore en bättre retoriker, så jag kunde säga sådana här saker direkt istället för att bara gå hem och skriva ett bittert blogginlägg om det.

Filmtips

Igår såg jag filmen Indiana Jones and the kingdom of the crystal skull. Jag satt som klistrad i två timmar, Spielberg har gjort det igen! Jag minns hur jag som liten brukade bygga små Indy-ruiner i sanden, eller sprang runt på gården och låtsades att jag var en modig och tuff arkeolog på jakt efter en gömd skatt. Man skulle kunna säga att Indiana Jones-filmerna formade min barndom, eller iallafall mina lekar.

Den nya filmen inleds med att ett 20-tal sovjeter stormar en hemlig militärbas i Nevada, i bagageutrymmet ligger Indiana Jones, fortfarande spelad av Harrison Ford. Efter att ha munhuggits ett tag hjälper Indy kommunistjävlarna att hitta en låda märkt "hands off", i den ligger en mumifierad utomjording med ett magiskt huvud. En atombomb sprängs, men Indy gömmer sig i ett kylskåp och klarar sig. Indiana får sparken från sitt jobb som lektor på skolan och planerar att åka till Europa, men istället blir han kontaktad av en ung man som vill ha hjälp att befria sin mor och styvfar. Alltså drar dem till Sydamerika, bråkar lite till med de röda, bråkar ännu mer med några kortväxta, le parkour-lärda spindelmannen-entusiaster. Några sovjeter blir kidnappade av myror, som Indy sedan skrämmer med alienhuvudet. Sedan åker Indiana och hans entourage bil nedför några vattenfall, lämnar tillbaka huvudet till sin rättmätiga ägare, som stirrar ihjäl en sista sovjet innan han drar tillbaka till sitt paralella universum. Jones gifter sig med den unga mannens (som visar sig vara hans son) mor och alla är lyckliga (inklusive styvfadern).

Jag ger den två nackskott.

HAPPY DAYS - ett skådespel i två akter av Samuel Becket

En livstidsdömd kvinna framförde idag ett teaterstycke i stadsbibliotekets hörsal. Ett antal människor har under ett års tid arbetat hårt för att förmedla känslan av hur det är att sitta i fängelse. Total tristess och meningslöshet var känslor som väcktes hos mig under denna lååånga monolog, så jag antar att man kan säga att de lyckades. I pausen flydde jag scenen.

I programbladet står följande: Ingen del av denna teaterföreställning och detta programblad får reproduceras, lagras i inhämtningssystem eller sändas vidare i någon form. Det får över huvudtaget inte vare sig på elektronisk väg, maskinmässigt eller på annat sätt fotokopieras eller dokumenteras utan utgivarens tillstånd.

Jag antar att detta beror på att Ulla-Britt sitter inne och att hennes yttrandefrihet måste begränsas. Jag förstår det inte, således:

"HAPPY DAYS är ett stycke verklighet. Verklighet i den mening att pjäsen skildrar olika aspekter av livet - att sitta fast i sitt vardagliga liv, rutiner, relationer, minnen, längtan, glädje och sorg.

Pjäsen ger mig en möjlighet att berätta min historia för andra, att ge en reflektion av hur livet i ett fängelse med alla dess rutiner kan se ut. Andra människor kan med säkerhet också relatera till sin egen vardag, sitt eget liv.

Pjäsen är ett mästerverk då den påvisar människans komplexa natur. Ingen kan påstå att det är lätt att vara en människa med allt vad det innebär.

Det handlar om att överleva..." - Ulla-Britt

Nu var detta visserligen inget mästerverk, men jag tycker ändå att Ulla-Britt har rätt att uttrycka det.

Dagens visdomsord

Jag råkade av en slump trilla in på ett gammalt filmforum jag inte besökt på några år. Jag hittade min profil och kom till och med ihåg lösenordet efter några försök. Under personlig text hade jag skrivit:
Livet är som en låda choklad- När du ser fram emot det, verkar det ljuvligt. -När du lever/äter är det underbart. - Men när du ser tillbaka på det är du bara fet.

Jag var ung och naiv på den tiden. Sanningen är ju att ett antal av chokladbitarna i t ex Aladdin är riktigt vidriga. Men de slinker ner ändå, om än med viss avsmak.

#2 Med vänner som mina...

Defekt: Vaknade med tandkrämssmak i munnen och rosenröda läppar
Orsak: Somnade i vardagsrummet på ett vandrarhem i NYC
Ångest: Ja


Mannen på bilden är enligt mina källor en australiensisk polis, jag har aldrig sett honom mer än på bild.

Effekter och bieffekter

Alkohol kan ha oanade bieffekter när det konsumeras ihop med andra människor. Dricker man ihop med män brukar det sluta med vissa oönskade fysiska och/eller mentala defekter. I ett försök att varna för vad som kan hända ska jag här publicera några kråkor jag råkat ut för.

Utan vidare omsvep presenterar jag härmed defekt #1

Defekt: Ny frisyr
Orsak: Sten/sax/påse
Ångest: Ja

Skins

Ibland avundas jag religiösa människor. Tänk vilken skön känsla det måste vara att ha en mening med livet, vi dödliga måste ju på nåt sätt hitta en egen mening. Vissa satsar stenhårt på att bidra till att skapa en bättre värld; genom att skapa arbeten, förbättra miljön, få sina medmänniskor att må bra, döda folk med fel åsikter eller bygga rymdraketer så vi kan leva vidare på andra planeter när vår egen kastar in handduken. Andra skaffar barn som man kan dalta med tills de fyller 18, för att sedan dalta med deras barn.

Jag tar och näckar medan jag funderar vidare...

P.E.S.

Min tidningsdistributör och inneboende har påbörjat ett samarbete med varandra som är mycket uppskattat. Varje morgon när jag vaknar ligger det en rykande färsk GP i sängen. Pålitlighet, engagemang och samarbete är ledord här som jag gärna vill se mer av i framtiden och som av en tillfällighet även innehar samma initialer som spelet som kommer kosta mig ett bra betyg i filosofni, Pro Evolution Soccer.

Earth overshoot day

I tisdags tog jordens resurser slut. En miljöorganisation har räknar ut hur mycket resurser som produceras av moder jord varje år och talar sen helt krasst och okänsligt om för oss vilket datum vi använt upp/förstört dem varje år. 23 september blev det i år och nytt rekord. Nu förstår ni säkert att den här typen av information lätt leder till en viss konkurens, alla vill ju hinna äta sin del av kakan innan det är för sent. Vi i Sverige gör vårt bästa och om alla förbrukade som oss skulle vi förbruka tre jordklot om året. De förbannade jänkarna är som alltid bäst när det gäller den här typen av tävlingar, fem jordklot. De stackars indierna däremot, de har nog inte lärt sig att konsumera riktigt än, ett halvt ynka jordklot skulle gå åt om alla förbrukade som dem.

Personligen hade jag gärna hjälpt till att stoppa denna trenden, men dessvärre är jag lite sugen på en ny dator och en mobiltelefon. Och det är du också. Ska vi ha en chans i helvetet att rädda mänskligheten finns det nog bara ett sätt.

Du tänkte det; låt oss syresätta och populera mars.

...och jupiter, saturnus, Merkurius, uranus, Venus och Neptunus. Sen kanske vi har tillräckligt mycket virke att vi kan bygga en jätterymdfarkost och sväva runt i universum a lá Star Trek.

KLAR

Aftonbladet kanske hade rätt; jag är vuxen. Använder semikolon och är klar med min hemtenta, med över 12 timmar till övers. Det har nog aldrig hänt förr.

Jag ska bara...

Det som är bra med att plugga, kanske till och med det bästa, är att man får så mycket gjort. Åtminstone funkar det så för mig, eftersom jag har en hemtenta att skriva till imorgon har jag lyckats rensa ur skafferierna, tvätta kläder och laga en näringsrik måltid idag. Sen lär jag mig förhoppningsvis ett och annat också, dessvärre har vår nuvarande föreläsare en väldigt meditativ röst, så jag kommer på mig själv med att sitta och dagdrömma rätt ofta. Oftast vaknar jag till en stund till "...så det är alltså därför Thomas av Aquiro anser sig kunna förklara Teodicéproblemet", eller "...och det är av den anledningen det fortfarande finns ondska i världen", eller nåt liknande.

Lite ironiskt sitter jag nu och väger mellan att spela tv-spel eller skriva klart arbetet som bl a handlar om Platons idé om den goda människan. I grova drag tyckte han att den goda människan är en sådan som inte låter sina begär till t ex tv-spel komma mellan strävan efter visdom. Jag gillar Aristoteles bättre då, han menade på att om jag bara utvecklas i mitt tv-spelande så är jag fortfarande en god människa.

In the Ghetto

Nu är den roliga delen av idol avklarad för det här året. Den delen där juryn talar om för ett antal motiverade ungdomar med gott självförtoende och en lite sämre självkänsla att de suger på att sjunga. Det är tråkigt när gnistor släcks, därför känner jag mig tvungen att påpeka att musikaliska konventioner är till för att brytas. Finns det tro, finns det hopp osv. Bara för att din röst inte låter som alla andra artisters betyder inte det att vi konsumenter inte är beredda att ställa oss bakom dig och skrika:

"DU DUGER, DU ÄR BRA, ROCK ON!!!"


Ett par etablerade artister att inspireras av:

Wing


Eilert Pilarm

ksdhalödhg, eller hur jag glömde bort det svenska språket

Det var en alldaglig sommardag och fåglarna sket på marken. På Liseberg trängdes småbarnsföräldrar, utvecklingsstörda och 13-åriga tjejer som i vanliga fall gjorde sitt allra bästa för att smeta på tillräckligt mycket klet i ansiktet för att se vuxna ut, men nu (trots allt påsmetat klet) sprang omkring som små barn. Jag var där med ena brorsan och vi åkte allt som inte var avstängt pga olyckor. Huvudvärken var ett faktum, humöret hade en kurva som påminde om index för USA's storbanker och magen strejkade efter en abnormt stor mjukglass med rosa strössel, blandat med sockervadd. Eftersom jag bara går på Liseberg 4-5 gånger om året tänkte vi passa på att gå in i spökhuset. Vi köade en halvtimme, betalade en smärre förmögenhet för två biljetter och ställde oss sedan i den drygt två mil långa kön för att få gå in i det ödsliga hotellet Gasten. Jag drömde mig tillbaka till den svunna tid när det fortfarande var kul att springa mellan karusellerna och åka tills man antingen spydde eller kissade på sig. Efter att ha köat i vad som kändes som åtminstone en evighet blev vi äntligen insläppta. För att det inte skulle bli allför läskigt fick vi hålla händerna på varandras axlar, jag gick sist. Det hoppade fram vitmålade ungdomar och sa "goddag" och "välkomna" och andra kusliga repliker, jag var måttligt imponerad trots att jag är den som rycker till när spöket i Scary Movie 4 dyker upp första gången. Men strax innan utgången blev jag för första gången i spökhuset riktigt ställd när en blek, knotig tjej i pigkläder frågade om hon kunde få mitt telefonnummer. Jag minns inte vad jag svarade, men jag tror att det var en kombination av bokstäver som åtmintone på svenska inte betyder just nånting. Sen gick jag därifrån.

Saker jag klarar mig utmärkt utan...på R

- Regeringen (den sittande)

- Ryggskott (som kommer en gång om året och påminner om att jag är dödlig)

- Religioner (och alla tokigheter som sker i dess namn)

- Regenten (Knugen alltså)

- Reklam (framförallt sådana som har med illaluktande flytningar att göra)

- Repriser (tittar inte så mycket på tv, men även sådana)

- Räkningar

med mera

Studiemetodik

Andra människor är för lata för att påbörja sina arbeten i filosofi i tid, det gör dem oerhört effektiva. Åtminstone hoppas jag att det är det jag kommer vara nu.

Moralfilosofi

Vissa människor är för snälla för att vara ärliga, det är jävligt elakt.

Inget boende är komplett utan en balkong

Sex, våld och droger (och badbollar)

Jag har en fast bostad igen för första gången sedan mars. Då bodde jag i ett litet rum vars väggar, tak och golv gick helt i betong och sängen hade fått vilken svärmorssäng som helst att se robust ut. Köket och toletterna delades med 20-talet alkoholiserade mördare, våldtäktsmän och andra personer som ville ha ett icke offentligt boende. När jag promenerade de 50-meterna till toaletten i mörkret påmindes jag ständigt om den brunorm (en av världens 10 farligaste) jag sett i närheten. Vid en regnskur en gång ödelades mina grannars rum totalt av översvämning. jag brukade hållas vaken om nätterna av par som kopulerade eller bråkade och en morgon väcktes jag av att en man, som kallades för "kvinnomisshandlarn" när han inte hörde, bankade på sin flickväns dörr och skrek att han skulle skära ut ögonen på henne. Hon flydde senare den dagen och han följde snart efter. En ung kille ställde upp ölburkar i sitt rum och försökte pricka dem när han kissade, han lämnade sedan grannskapet pga stanken. En annan man undrade om jag använde internet. Jo, det gjorde jag väl. Då gav han mig ett kort med sina uppgifter från en sexsajt, en sån där där man kontaktar folk och har sex. Alkohol och droger cirkulerade på gården, människor försvann plötsligt spårlöst och några dagar efter att jag och mina vänner lämnat platsen hittades ett lik nedgrävt i en bakgård i samma bygd, läste vi om i tidningen.

Igår var jag ensam i lägenheten, så jag gick naken in i köket för att ta ett glas vatten. Utanför fönstret stod en polack och hade en staring-competition med mitt kön. Detta förvånade mig lite först eftersom jag bor på fjärde våningen. I detta ögonblick står det en annan polack på en byggnadsställning utanför mitt andra fönster, med en slipmaskin. Jag kan för mitt liv inte begripa vad han ska göra med den. Det känns lite speciellt, men ganska tamt mot min tid på Turnbull lane i Mooroopna, Victoria, Australien.

För de av er som är kända med mitt badbollssyndrom kan jag meddela att det hänt igen. Denna gången är det min vänstra fot som skojat till det. Hittills är det alltså båda fötterna, nacken, kinden och högra armbågen som blåst upp sig till oigenkännliga format. Enligt en läkare som tittat på det beror det på nån exotisk bakterie jag fått in i kroppen när jag masserade en fijiansk korall med armbågen för ett år sedan.

En avhandling om politikens väsen

Det roligaste med politik måste ju vara att det har så lite med politik att göra. Och jag vill med bestämdhet hävda att det har än mindre med politik att göra på andra sidan Atlanten.

Saker som är yngre än John McCain:

• Staten Israel. McCain, född 1936, var 12 år när staten bildades.

• McDonalds, som öppnade i Kalifornien 1948.

• Alaska och Hawaii, som båda blev amerikanska stater 1959.

• Nylon. Materialet användes första gången 1938.

• Golden Gate-bron. Färdigbyggd 1937.

• Kulspetspennan, patentet lades in 1938.

• Den första reklamfilmen, från The Bulova Watch Company, 1941.

• Vice-presidentkandidat Sarah Palins föräldrar.

• Fiberglas, som uppfanns 1938.

• Bill Cosby.

• Dick Cheney, mannen med fyra hjärtattacker (hittills).

• FM-radion, vars första sändning ägde rum 1937.

• Andra världskriget.


t ex

Varning för känsliga tv-tittare

Kanal 5 varnar idag för ett okänt antal hulkande och tårögda tv-tittare. Vad dessa personer är kapabla att göra framgår inte av textremsan, men en 24-årig pojke som vill vara anonym berättar för Öl, snus och dillchips att det kan handla om måttligt till grovt surande, möjligtvis även insändare till Metro och andra tidsskrifter. Kanal 5 har i dagsläget inte orkats nås för kommentarer.

Argumentationsanalys! Edu? Adu!

Idag har jag luktat lite på studentlivets odörer, dvs jag har varit på biblioteket. Något förvånande luktade det som på mormors ålderdsomshem, tydligen fungerar Guldhedens bibliotek som ett slags fritidsgård för pensionärer. Hursomhelst lånades en bok med den spännande titeln "Argumentationsanalys". Jag utgår ifrån att den inte har någonting med kursen att göra, men en av författarna är lärare i filosofi och vill få in lite kosing förstås. Det är alltså filosof och inte sjuksköterska jag ska bli. Skulle jag efter ett tag inse att det är för svårt kan jag alltid dra till med ett "Det enda jag vet är att jag ingenting vet" och hoppas att det räcker till ett godkännande.

Det är ebb på den svenska etik-börsen

Hur långt är du beredd att gå för att rädda vår planet? Jag har en logo på min skateboard som är funny cause it's true, "Save the planet kill yourself". Men nu är det någon som har gått ännu längre. Gått över gränsen för vad som kan kallas etiskt riktigt. Passerat alla moraliska gränser och pissat på våra mänskliga rättigheter. Och gjort en t-shirt med budskapet.

Gode Gud ge mig grönt

För nån vecka sen kunde man läsa i Metro att det finns ett kristet budskap ovanför vissa övergångsställeknappar. Det är inte april, så jag antog att det stämde och skrattade lite för mig själv. Men sen såg jag detta:

Vad ska man säga? Jag tänker då aldrig mer använda en sån knapp. Om vi kan höja olycksstatistiken vid svenska övergångsställen med några procent kan vi se till att den gubben går i konkurs. Nån som är med?

Night walking

Jag bestämde mig för att ta en promenad ikväll. Det var släckt i alla fönster i mitt hus när jag gick, i ett sprakade en tv-apparat. Gatorna var tomma, men det stod en äldre man med en käpp vid spårvagnshållplatsen. Han vände sig mot mig och morrade när jag slängde några ölflaskor i återvinningen, sen kom vagnen och körde iväg honom så jag fick vara ifred. Utan några planer eller någon rikting vandrade jag med mina tankar som enda följeslagare. Efter vad som kändes som några få minuter kände jag inte längre igen mig, jag tyckte om att inte riktigt veta var jag var och vart jag var på väg. På en bänk intill en lekplats satt en man och en ung kvinna, det såg ut som att han bet henne i halsen, men han kan ha kysst henne också, jag är inte säker. Vid ett enormt sjukhus kunde jag höra ett gurglande läte som nästan påminde om ord, två tanter, varav en hade en lila hatt, haltade framåt. Först var jag övertygad om att detta var två zombies då de på pricken rörde sig och lät som sådana, men sen slog det mig att det är lördag.

Vid Axel Dahlströms Torg kände jag igen mig igen och jag började gå mot Maria kyrkogård. Det är fascinerande hur annorlunda världen blir när det är mörkt ute, en plats som i vanliga fall känns trygg och säker kan efter solnedgången förvandlas till en mardrömsfabrik. Precis innan jag passerade grindarna anade jag en viskning bland träden, som jag senare insåg var ljud inifrån stan. Jag gillar Maria kyrkogård eftersom den är så stor att man lätt kan gå vilse där, dessutom är den väl upplyst, vilket innebär fler skuggor att fundera och fantisera över. På gräset bredvid en gravsten satt en kille på kanske 18 år och hulkade. -Hur är det? Frågade jag. Och han berättade, om än lite motvilligt att det är skönt att gråta ut vid en grav ibland. -Man brukar få gråta ostört där. Sa han med en skevt leende. -Som kille förväntas man ju vara stark och absolut inte ledsen, åtminstone inte om man inte har något att vara ledsen över. Jag sa till killen att rycka upp sig och inte ta livet så allvarligt, sen gav jag honom en klapp på axeln och gick vidare. Efter ett par minuter hördes ett högt, ojämnt -Helvete! Från killens håll och ett par stenar darrade till efter att liken vände sig i sina gravar.

På vägen hem stod ett stort partytält uppdukat i Ruddalens utkant, hundratals medelålders människor hade druckit tillräckligt mycket alkohol för att inbilla sig att de är glada och nöjda med sina liv, om än bara för några timmar. Och varför skulle de inte vara det, de är ju säkert lika bra som nån annan.

Komedi

Lyteskomik och skadeglädje i all ära, men detta är djupare. Om en person ska vara riktigt rolig måste han eller hon kunna bjuda på sig själv fullständigt, både fysiskt och mentalt. Jag tror att det är anledningen till att det finns så få kvinnliga komiker här i världen. Kvinnor bryr sig i större utsträckning om vad folk tycker om dem. Olika förväntningar från åskådarna beroende på kön kan nog också göra det svårare för kvinnor.

Jag såg detta för några år sedan och det är fortfarande bland det roligaste jag sett. Hans kläder, frisyr, finnar, hållning och inredning gör honom oslagbar. Men det är hans allvar som vinner honom titeln som "så jätte rolig". Den är killen bjuder på sig själv, totalt. Visserligen går det rykten om att han tog livet av sig och då är det plötsligt bara sorgligt. Men jag väljer att tro att detta är en kille som giller "the Office"-typ humor.



Jämför man med några andra, inser man snabbt att Gellieman är genial.








En annan som vet hur det ska se ut.

Study...or else!

Gårdagens enda skrattsalva kom när jag läste att världen håller på att bli lite mer lik South Park. Man ska beväpna sina lärare i en grundskola i Texas.

Det är lika roligt och hemskt som när jag fick reda på att det existerar en "North American Man Boy Love Association".

Världens enda fristad för judar (så länge de är vita)

Israel har ju länge varit judarnas fristad här i världen. Som jude har man kunnat flytta till Israel för att slippa antisemitismen som är ganska utspridd i resten av världen. Vissa problem har dock uppstått pga denna genorisitet. För några år sedan var det några ryssar som konverterade till judendomen och flyttade till Israel, men då en av killarna hade ett hakkors tatuerat på armen blev folk fundersamma och killen och några av hans ryska vänner blev utslängda. Nu har ett ännu större problem dykt upp. En massa judiska negrer från Somalia vill bli israeler, detta kan den israeliska staten naturligtvis inte godkänna, således är det slut på den fria invandringen av judar till Israel.

Läs mer i gårdagens GP

Money money money can be a problem in the poor mans world

Om man har en ekonomisk kris gäller det att hålla huvudet kallt och fundera ut en plan. Jag har vid några tillfällen haft kärva månader, då jag varit tvungen att dra åt svångremmen och hålla inne på utgifterna. Då gäller det att prioritera. Blågul istället för Stella, Tre Ankare istället för General, Hemköps istället för Estrellas osv.

I USA har bensinpriset precis stigit till nästan 8 kronor per liter och befolkningen är i upplösningstillstånd, då 95 % av landets fordon drar 2 liter/milen eller mer. Bristen på kollektivtrafik annat än i de riktigt stora städerna är naturligtvis ett problem, framförallt för arbetarklassen (som ofta tjänar under $10/timmen)och verksamheter som är i behov av statligt stöd, såsom sjukhus, skolor och polisen. Militären behöver nog i dagsläget inte oroa sig då de bekämpar terrorism och i förlängningen räddar liv.

I 17 stater har man nu slagit sina kloka huvuden ihop och framarbetat en plan för att lösa den ekonomiska krisen på ett så smärtfritt sätt som möjligt.
Vi låter barnen vara hemma från skolan en extra dag i veckan, de gillar ju ändå inte att gå dit. -Blev vad "americas finest" kom fram till. Jag undrar vad de andra staterna har för planer. Tvinga ambulansresenärer att betala kontant innan de får skjuts (det kostar redan idag att åka ambulans i USA), sänka lönerna för kommunanställda eller kanske minska ner på den kollektivtrafik som finns.

Ett är då säkert, den amerikanska drömmen håller på att spricka.
- I'm dreaming of a free America, a America where people of all races can live together and not have to be afraid and where every family has two cars in their garage.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3121185.ab

Moment 22

På vägen "hem" idag gick jag förbi musikvägens spårvagnshållplats, den har varit indragen i över två månader. Jag tycker väldigt synd om ägarna till Bamsekiosken som ligger där, deras kunder består av spårvagnsresenärer som väntar vid hållplatsen och eventuellt en och annan clean park-kund som vill ha en cola eller porrblaska medan de väntar på att ungarna ska bli klara med att tvätta bilen. Eftersom både nymilsgatans- och nya positivgatans hållplatser är klara sedan länge, kan jag bara anta att det hela handlar om ett hämnddrama á la (insert: lämpligt hämnddrama). Jag tror att jag vet varför.

En vanlig kommunalpolitiker gick in för att köpa ett spårvagnskort, då han inte hade några kontanter på sig tog han fram sitt american express guld och betalade med. Biträdet förklarade att eftersom storbankerna tar ut sådana avgifter vid kortköp tvingas han ta ut en avgift på fem kronor. Politikern blir förbannad och utgår ifrån att biträdet ljuger, han tror att ägaren inte vill att köpet ska ske med kort eftersom det då måste redovisas och diverse skatter måste betalas. Politikern funderar på att anmäla kiosken, då det är olagligt att ta ut denna typ av avgift, men han är så förbannad att han inte tycker att det räcker. Han spenderar lång tid åt att kartlägga kioskens affärsverksamhet och kommer fram till samma resultat som jag, att kioskens kunder främst består av spårvagsresenärer. Således påbörjar han en lobbyverksamhet för att få till stånd ett så pass omfattande arbete vid Torget att spårvagnarna inte kan passera. Dessutom misstänker jag att det är samma politiker som vandaliserat clean park och förstört en av dammsugarna, för att ytterliggare minska trafiken runt Bamsekiosken.

Detta är ju förstås bara teorier, men om vi utgår ifrån att det är sant hade ingenting inträffat om kollektivtrafiken varit gratis, åtminstone för kommunalanställda. Å andra sidan hade politikern aldrig insett att kioskägaren antagligen inte betalade sina skatter om han inte behövt köpa ett 100-kort, och skatter måste vi ju betala om spårvagnarna ska kunna vara gratis.

Denna dagen har betytt otroligt mycket...för någon

För ganska många år sedan jobbade jag tre dagar på raken, dygnet runt, ett par gånger. Det var ganska fint på nåt sätt, jag kom ur mitt gamla mönster att titta på klockan var tionde minut som jag lärde mig på tiden som croupier på kasinot, och började leva med jobbet. Nu stämmer inte den kronologiska ordningen riktigt eftersom jag började jobba på kasinot långt senare, men det spelar mindre roll.

Jag kände mig fin och duktig till en början på kasinot, när jag egentligen inte var det. Jag strök min skjorta, tog ur piecingen och sträckte på ryggen; sen räknade jag fel och skämdes jättemycket när min chef i fin kostym och "knäpp-på-slips" tvingade mig att ta tillbaka pengar av gästen. Efter ett par månader, ungefär då jag hade lärt mig att räkna hyfsat och kände mig säker även om jag hade 21 spelare vid mitt bord (japp så många kan de vara på ett black jack-bord) började jag sluta bry mig. Sen slutade jag börja bry mig igen. Min skjorta ströks aldrig, men det var bara för att det inte behövdes, eftersom den aldrig tvättades. Sånt gjorde man själv på kasinot nämligen. Kanske bara var sossarna som inte tyckte att det var rätt att vi hade hembiträden, säkert annorlunda nu med blåmesarna vid makten. Hursomhelst luktade jag väldigt äckligt och tyget under armhålorna stelnade och fick en häftig brun nyans. Jag fick en tillsägelse en gång. Jag var alltid tvungen att duscha efter jobbet eftersom jag kände mig så äcklig. Kan tilläggas att jag inte känner det behovet efter ett pass på mitt nuvarande jobb, där jag hjälper till med intimhygien. Lite lustigt egentligen att jag idag arbetar med att hjälpa folk med precis de sakerna som jag själv misskötte då. Oh the irony.

Det jag hade tänkt skriva och berätta var att det snart är 24 timmar sen jag kom till jobbet, men nu är det ju faktiskt mer än så. Om knappt 14 timmar slutar jag. Jag är här, jag lever mitt liv tillsammans med dessa människor, men jag arbetar inte. Det är klart, jag dricker ingen öl, jag svär inte så mycket och jag håller inne med alla nedlåtande kommentarer om dansband som dyker upp i huvudet på mig. Men jag arbetar inte.

Idag fick jag först höra att jag såg trött ut några gånger, sen fick jag höra att jag såg helt förstörd ut. Jag är som snyggast precis när jag tränat på gym eller sprungit och ätit hälsosamt en tid. Och tydligen ser jag som värst ut när jag tryckt i mig tårta, marrängswiss, godis, korv, läsk, chips, cheeseballs och ostmackor i två dygn och jobbat i ett.

Allt har en naturlig förklaring

Idag diskuterade jag insimination (ett ord som jag alltid säger väldigt snabbt, eftersom jag egentligen inte vet hur det ska låta och definitivt inte hur det stavas)med en ovanligt härlig människa. Hon pluggade till lärare ett tag och sitter inne med otaliga fakta, som t ex att det är teoretiskt möjligt för er tjejer att bli gravida vid ett bassängdopp, under premissen att en kille fått utlösning i vattnet precis innan ni hoppar i förstås.

Ett helt liv har jag levt utan att förstå hur en jungfru kunde föda vår frälsare, innan denna fakta presenterades för mig. Att Maria badade näck köper jag utan problem. Men att Gud stått där i buskarna och haft det skönt och sedan saggat i poolen, det är väl magstarkt. Han som skulle vara en förebild.

That'll do pig

När man är en pojke med en mycket liten hjärna och tänker ut saker, upptäcker man ibland att en idé som verkade vara riktigt bra inne i hjärnan, är helt annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor hör på.

Kroppsliga ideal

När du tittar på dina båda händer, behöver du bara besluta dig för vilken som är den högra. Sedan kan du vara säker på att den andra är den vänstra.

Tänk om det var lika lätt att avgöra vilken sida som har rätt i krig. Om jag någon gång vaknade upp mitt i natten och såg min högerhand (som är den starkare och duktigare av de två) hugga mot den vänstra med en sågtandad kniv skulle jag bli ganska upprörd och försöka få den att sluta; även om det framkom att vänstern tidigare försökt slita av mig mitt högra öra. Sen skulle jag försöka hålla mig vaken ända tills händerna lugnat ner sig. Jag hade ställt mig naken framför spegeln och sagt - Du ser rätt bra ut, lite mycket hull här och där och naglarna behöver klippas, men det hade sett värre ut om du inte haft några ben eller om du haft två högerhänder.

Jag ser ljuset!

Vid 24-års ålder blir man Man enligt Aftonbladet. Detta fick jag även konfirmerat av en 37-årig, nydumpad kvinna häromdagen. Hon berättade, med ett snett leende, för mig och en vän att 24 är den undre gränsen. Undre gränsen för vad sa hon inte, men leendet och att hon sa att jag var vacker fick mig att ana kåta ugglor i mossen.

Som nybliven vuxen har jag idag tagit ett stort steg. Det bar emot, men Jonathan Lejonhjärtas röst ekade i mitt huvud.
- Det finns saker som man måste göra, trots att det är farligt. För annars är man ingen människa...utan bara en liten lort.

Hjärtat dunkade snabbare och blodet samlades i huvudet när jag stegade in genom portarna. Det var människor överallt runtomkring mig, men de log inte, ingen av dem log. De flesta gick målmedvetet i pilarnas rikting mot ett för mig osynligt mål, andra stannade till och pratade med varandra. Männen flackade med sina blickar, deras knogar vitnade och knäna skakade. Här har vi alla flickvänner och fruars ultimata bestraffning och jag hade tagit mig dit frivilligt. Så snabbt jag kunde rusade jag mot mitt mål, köksavdelningen. Men väl där var det omöjligt att koncentrera sig, jag försökte att jämföra några köksluckor, men alla såg likadana ut, visserligen olika färger och material, men likadana. Priserna då? Där har vi nåt handfast, som går att jämföra, men siffrorna bara flög förbi mig. Paniken var nära förestående och jag behövde komma därifrån genast. Med blicken fäst några meter framför mig i golvet fumlade jag mig framåt medan jag förbannade Ingvar och hans arkitekter som ritat om alla hans varuhus till enorma labyrinter. Efter vad som kändes som flera timmar kände jag att syrenivån började närma sig normala nivåer igen, jag såg ljuset. Eftersom det nästan inte var någon kö, vågade jag mig på att stanna tillräckligt länge för att ta en 5-kronorskorv innan jag gick ut och satte mig i bilen och andades ut. Jag överlevde den här gången också. Klockan talade om att jag varit där inne i ungefär 10 minuter.

Gud som haver barnen kär, se till mig som dricker jättemycket och inte kan hjälpa det

Idag har jag roat mig med att packa ner morsans många böcker i kassar och lådor. Det var tvärvetenskapliga böcker, det var teologiska böcker och det var böcker som var både tvärvetenskapliga och teologiska, några var nya, de flesta gamla, där fanns trasiga böcker, små, djupa, lättsamma, tråkiga, intressanta, löjeväckande, konstiga, imponerande och rosa böcker och en och annan deckare. Några böcker la jag på en hög för att titta lite nogrannare i vid ett senare tillfälle. En bok som jag fastnade för lite extra handlade om Anonyma Alkoholister. Eftersom jag är ganska intresserad av Gud och framförallt hans bundisar här på jorden har jag läst lite grand om dem tidigare. Jag talade om för morsan att jag anser att det måste vara den konstigaste organisationen som existerar idag. Hon höll inte med.

Anonyma Alkoholister bygger på två grundstenar:

1. Att AA inte bygger på någon religion, att alla oavsett religion och politiska värderingar kan söka sig dit.

2. Att man måste underkasta sig Gud och erkänna att man är oförmögen att utan Hans hjälp ta sig ur sitt missbruk.

Morsan och AA själva påstår att de hjälpt miljontals människor genom sitt 12-stegsprogram. Men va fan, hur är det möjligt. Ok att man träffas några stycken och stöttar varandra, det är klart att det hjälper. Men den där 12-stegsmodellen ger jag inte mycket för. Värst av allt är att de är så etablerade i samhället. Socialtjänsten, kriminalvården och många många fler skickar gärna sina problempersoner att finna Gud. Det är jämförbart med att säga att LO är politiskt obundet. Bara för att det inte är ett politiskt parti betyder inte det att de inte sysslar med politik. Hursomhelst, här kommer de 12 stegen, läs och låt er underhållas.

1. Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen - att våra liv hade blivit ohanterliga.
2. Vi kom till tro att en kraft, större än vi själva, kunde hjälpa oss att återfå vårt förstånd.
3. Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, sådan vi själva uppfattade Honom.
4. Vi företog en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan.
5. Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem.
6. Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel.
7. Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister.
8. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla.
9. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra.
10. Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast om vi hade fel.
11. Vi sökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud - sådan vi uppfattade Honom - varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.
12. När vi, som ett resultat av dessa steg, själva hade haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

Jag har ingenting emot religiösa hjälpinsatser, men varför kan de inte stå för det då? Sen är ju de 12 stegen så fruktansvärt korkade. Jag är övertygad om att en helt vanlig mellanstadieklass hade kunnat komma på ett bättre program om de fick ett par lektioner på sig. Kanske någonting som inte påstår att man är maktlös inför sitt missbruk, det borde vara ganska grundläggande. Dessutom, om det vore så lätt för Gud att avlägsna våra brister, varför ska man då be ödmjukt om att bli av med dem. Jag hade varit sur som Fan över att Han inte redan gjort det.

Meningen med livet

It's funny 'cause it's true.

Ungefär på en höft, typ.

Häromkvällen satt jag i min lägenhet, för den var min över helgen, och bråkade med en vän jag inte sett på länge över vilken film vi skulle se. Efter filmen, som egentligen blev en kompromiss som ingen ville se, drog jag igång Horton hears a who. Detta var andra gången jag försökte, så jag tog en red bull för att hålla mig igång, ändå somnade jag nästan omgående. Det är synd för Horton verkar vara en skön rulle. Fast egentligen är ju tiden med rullar över, plattor borde vi säga, men eftersom den låg på en hårddisk blir ju det också fel. Det verkar vara en skön fil. Eller film kanske.

Jag läste om uttrycket "lånbyta" i en bok för ett tag sedan, där stod det att det uttrycket inte existerar i Göteborg. Intressant, för det är ett ord jag vuxit upp med i Västmanland, som användes väldigt frekvent. Jag undrar om barn i Göteborg inte lånbyter med varandra alls, helt enkelt för att de inte har ett ord för det. Jag upptäckte när jag flyttade till Göteborg att jargongen här är mycket hårdare. I Sala var vi inte tykna, vi visste inte ens vad ordet betydde.

På senare år har jag även kommit underfund med att det är mycket av det man säger som inte når fram till mottagaren. Ironi och sarkasm är vanliga inslag i mitt dagliga tal och skrift, men det är många som inte förstår sig på det. När det gäller föräldrar och andra äldre människor brukar jag begränsa den sortens kommunikation, men när jag pratar med folk i min ålder och utgår från att de förstår kan det bli farligt. Men även nyanseringar av språket kan ju betyda väldigt olika saker från person till person.

"För ett tag sen gick jag upp tidigt jämt och arbetade hur mycket som helst. Som tur var hade jag nära till jobbet och jag gjorde ju inte av med så mycket pengar. Nu börjar det lugna ner sig och jag har tid att läsa massor av böcker, jogga en del och resa. Skönt."

Den texten hade kunnat skrivas av både mig och min lillebror. Skillnaderna är bland annat att brorsan oftast gått upp ett antal timmar tidigare än jag, jag jobbat mer än fem gånger så mycket som han, han läser många fler böcker i veckan än jag, jag joggar betydligt längre än han. Hans senaste resa var till Italien och min till Stockholm. Och ett tag sen, när var det? Att det är skönt, är det total eufori över att det är avslutat, eller är det bara rätt gôtt?

Min svenskalärare hade sagt att det har helt och hållet att göra med vem ens målgrupp är hur man bör uttrycka sig. Så för er som jobbar som idioter skulle jag vilja framhålla hur skönt det är att inte jobba så mycket längre. Och ni som inte har så mycket pengar för tillfället, det är bra gôtt att ha jobbat ihop en hel hög med pengar inför höstens plugg.

Flen i mitt hjärta!

Flen, har inte de ett känt dansband tänkte jag och funderade en liten stund...
Jag är ju ändå habiliteringspersonal! Sånt här har jag koll på.

Vikten av att ljuga

Mina joggingrundor börjar bli mer och mer frekventa och det har börjat kännas riktigt skönt att komma ut. Häromdagen var det extra skönt, tack vare den gassande solen och tack vare Bertil, som jag lärde känna. Jag stannade till för att tänja på en liten kulle intill en av slingorna i Ruddalen, när en man gick förbi mig. Mannen stannade några meter ifrån mig, jag stod vänd åt andra hållet och skymtade honom bara i ögonvrån. Plötsligt sträckte sig mannens skugga tätt intill mig och vinkade, lite förvirrad vände jag mig mot mannen som stod med ryggen till, armarna i skyn, vinkandes. Ett halvt ögonblick senare vände han sig om och fångade min blick innan jag hann skygga undan. "Vet du vad rullsten är?" Frågade han och sen var samtalet igång. Vi hade en lång diskussion om rullsten och de konsekvenser dess existens ofta för med sig. Bertil berättade att han för några månader sedan hade fallit offer för en elakartad rullning på stenarna just där vi stod och pratade och att det hade medfört en bruten hand och näsblod. Lyckligtvis hade hans tänder klarat sig. Bertil har nämligen väldigt dyra titan-inplantat som han är väldigt rädd om. Bertil berättade vidare att han varje förmiddag går en promenad genom Ruddalen, och om han klarar av att hoppa upp på en stubbe i närheten av platsen för vårt sammanträffande, tar han även en eftermiddagspromenad. Till denna dagen har det alltid blivit två promenader om dagen. Jag påpekade att han knappast kan vara uråldrig om han fixar detta, och visst det höll han med om, han fyller inte 80 förrän i november. Som den lögnare jag är sa jag till honom att jag aldrig hade trott att han var så gammal, även om jag hade gissat på 79 år och 9 månader på dagen om jag hade varit ärlig. Men det var jag inte, för en sak har jag plockat upp under mina levnadsår och det är att aldrig säga till gamla människor att de ser gamla ut, tala om för tjejer att de ser trötta ut eller be getingar att sticka (Det sista var ett skämt).

Vid kontakt med blod, svett och tårar, var god tvätta händerna.

Länge trodde jag att man bara kunde hitta sånt här i USA, men idag läste jag igenom våra hygienrutiner på jobbet, som har arbetats fram av en hygiensjuksköterska.


...handskar används vid kontakt med t ex blod, urin, avföring, sårsekret.

Handtvätt
Handtvätt med flytande tvål och vatten görs när händerna är smutsiga...

Mathantering
Att arbeta med oförpackade livsmedel vid symptom som diarré, kräkningar, halsont eller sår på händerna är inte tillåtet...

Och detta bara fortsätter. Min gissning är att personen som skrivit detta är bitter, för hur sjävklart det än borde vara så säger statistiken fortfarande att bara 50% av oss svenskar tvättar händerna efter toalettbesök och 10% använder inte toapapper.

Hästar

Du som inte är intresserad av hästar kan sluta läsa nu, jag kan inte stå för eller garantera någon som helst sanning i det som står här då jag inte orkat läsa igenom texterna, som är rena plagiat från bl a wikipedia och uncyclopedia.

Hästdjur (Equidae) är en familj i ordningen uddatåiga hovdjur. Familjen innehåller i dag bara ett enda levande släkte: Equus, men fossil visar på en stor mängd andra utdöda släkten.

Tamhästen (Equus caballus) är en domesticerad art av släktet hästar (Equus). Arten domesticerades för cirka 10 000 år sedan, och har sedan dess använts som dragdjur eller riddjur, men även som föda. Man avlade under denna tid långsamt fram fler skiftande typer i färg och kroppskonstitution, vilka utvecklades till dagens hästraser.

Hästar i fångenskap lever normalt 20-25 år, men ponnyer kan bli uppåt 30. En hästs ålder räknas i allmänhet inte upp på dess födelsedag, utan den 1 januari på norra halvklotet, och den 1 augusti på södra. Dräktigheten varar 335-340 dygn.

Hästar är spionverktyg skapade av Gonarch för att undersöka mänskliga aktiviteter. I ett försök att få dem (hästarna) till jorden innan skapandet av människan hastade skaparna fram slutprodukten, som av ett resultat till detta blev kraftigt ineffektiva. Detta är varför hästar producerar så mycket avföring.

Hästens storlek varierar med ras. Det är vanligen mankhöjden som mäts.

Hästar kan sova både liggande och stående, och till skillnad från bland annat människan så sover de sällan en hel natt, utan i många korta perioder.

Här Annapanna är anledningen till att jag inte skrivit om hästar tidigare. Jag kan tillägga att jag ätit, ridit, klappat, borstat och ägt hästar under perioder av mitt liv; positiva minnen. Jag har även sett en häst sätta på en människa på en killes mobiltelefon, det var mindre kul. Killen som visade mig detta kommer från Australien, har en karriär som fruktplockare, dricker mer öl än någon annan jag träffat och går under smeknamnet "Mördarn", eftersom han ser ut som en sådan.

Öl, dillchips och bakelser

När jag passerade genom Torgets automatiserade skjutdörrar för en timme sen, gick det förbi en ung tjej med en kondislåda i famnen. Några småkillar ropade efter henne att "sånt är onyttigt. Framförallt för dig!!!" Jag antar att de syftade på att tjejen var kraftigt byggd, smällfet för att vara mer exakt. Jag tyckte riktigt synd om henne och funderade på om jag kunde säga nåt snällt. Men hur mycket jag än funderade kunde jag inte komma på nåt snällt; att säga att hon var fin på nåt sätt vore en lögn och efter att ha gått bakom henne i en halv minut kände jag inte att vi var tillräckligt nära för att en komplimang om hennes sätt eller personlighet skulle passa sig riktigt. Jag hade kanske kunnat trösta med att det går att göra nåt åt med motion och bra kost och erbjudit mig att ta bakelsen. Fast å andra sidan, det känner hon säkert redan till, såvida hon inte levt under en sten hela livet och då hade hon i vilket fall aldrig blivit så stor.

Vem vet, antagligen är det inte ens hennes fel att hon blivit så tjock, hon är säkert sjuk och måste äta fet och söt mat. Ungefär som alkoholister måste dricka och ryssar måste röka. Hursomhelst måste det vara fruktansvärt för henne. Jag känner mig lite fet ibland och då ligger jag med ganska god marginal inom normalt BMI-värde, hade jag hamnat över där hade jag garanterat mått mycket sämre, kanske t.o.m gett upp och blivit dunderfet. Så om jag som inte är tjock mår dåligt av fettotankar ibland måste det vara ett rent helvete att verkligen vara fet.

Apropå stora magar, ett stort grattis till min vän som precis blivit mamma. Om bara 5-6 år kommer du kunna sova någorlunda igen. Enjoy!

Islamistiskt smuts och västerländskt bögsex

Pridefestivalen har varit igång i Stockholm i några dagar nu, en festival där homosexuella kan visa upp sig och tala om för omvärlden att de finns och är några stycken. För tio år sedan var jag på pridefestivalen i Stockholm, det var skitskoj, en massa tokiga farbröder i färgglada klänningar och platåskor och tanter som visade brösten. I Australien såg jag också en pridesfestival som tågade genom St Kilda i Melbourne, lite tråkigare, mycket vettigare. För vad är egentligen poängen med Pridefestivalen? Vem är det som ska vara stolt? Pridefestivalen borde/ska handla om att minska fördomar och ge en bild av att homosexuella är som du och jag, dvs knäppa, men inte mer knäppa än någon annan. Minoriteten av bögarna och flatorna är de som syns mest och även många av de "normala" bögarna och flatorna klär ut sig under paraden som går snart och gör enligt min mening bort sig totalt just när det är som viktigast att visa att man inte är en sexgalen dåre. Det finns många delar av festivalen och tåget som är vettiga dock, i tåget finns det folk från olika yrkeskategorier som går i sina arbetskläder, bl a poliser för första gången i år. Det finns stolta föräldrar till homosexuella, stolta barn till homosexuella och stolta ägare av homosexuella hundar osv.

Å andra sidan, hade alla bara varit normala så hade ju ingen dykt upp och tittat, det hade ju varit skittråkigt då. Nä, det är nog bra om de fortsätter som de gör. Hoppas bara att folk förstår att de flesta gökarna som är med är hyfsat vettigt folk i vanliga fall. Jag känner ett dussintal homosexuella och de flesta av dem verkar inte speciellt galna iallafall.

Ett land som inte har en så utbredd gaykultur är Iran, där ska det bli straffbart med döden att begå äktenskapsbrott samt att smutskasta islam på internet. Sharia, smuts! Som en liten parentes.

På aftonbladets hemsida kan man idag läsa "Så får du hetare gaysex" om man är plusmedlem. De avslöjar även att "tjejer vill ligga med - varandra". Aftonbladet! Om dålig journalistik varit straffbar hade hela deras redaktion stenats vid det här laget, eller iallafall fått göra några förändringar. Jag blev intervjuad av två personer från aftonbladet en gång, de ville höra sanningen bakom hur det är att ha vuxit upp med två mammor. Några dagar efter intervjun skrev de till mig och tackade för ingenting. Det var alldeles för lite mobbing, terror och sorg i min berättelse, så det gick inte att göra någon story av det. De vill ha sanningen, så länge den är blodig och kan inleddas med en chock-, eller terrorrubrik.

Now you're a man, a manny manny man!

Jag har vuxit upp utan en far, har ett arbete helt utan manliga medarbetare och är ganska ointresserad av sport; på grund av detta har jag till och från ifrågasatt min egen manlighet lite grand. Idag blev jag dock påmind om att jag utan tvekan fortfarande är en man. Det skulle till att grillas på jobbet och liksom ALLA gånger det grillats på jobbet var det jag som skötte grillen. Detta är inget jag insisterat på eller ens funderat kring tidigare, det bara händer...varje gång. Det är ganska skönt att kunna bevisa sin manlighet på ett så enkelt sätt, jag skulle hata att behöva starta barslagsmål eller busvissla efter tjejer bara för att bekräfta min identitet.

Pantertant

För nån vecka sen var jag på torget (Frölunda förstås) med mitt entourage. Jag satt och funderade på hur italiensk glass kan vara så mycket godare i Australien än i Sverige, när en katt började stryka sig mot mitt ben. Min kollega som är väldigt katträdd började stampa med foten för att schasa bort den medan en gammal dam med rullator gled förbi. Damen såg måttligt förtjust ut över kollegans ganska bestämda stampande och inledde en våldsam utstirrning som varade åtminstone en god minut, varpå hon med hackig stämma förklarade att KATTER SKALL MAN INTE SPARKA PÅ! Min kollega och damen diskuterade livligt frågan innan den äldre av dem fick nog, tog sin rullator och tågade vidare i en snigels fart. Efter några minuter och lika många meter vände hon sig om och hävde ur sig ett "Jävla fitta" och traskade vidare.

Nu är frågan om damen är en stereotyp för sura kärringar? Jag kan inte bestämma mig, tanter ska ju vara sura, men samtidigt brukar de väl vara lite mer subtila i sitt gnällande? Så otrevligt och samtidigt så skönt att en person som knappt kan gå, inte har en aning om vad som försigår i världen runt om sig och som med största sannolikhet sedan ett bra tag tillbaka regelbundet väter sin säng om nätterna kan stå upp för vad hon tror på, på ett så rakryggat och brutalt vis.

Vissa människor är för dumma för att må dåligt. Det är smart!

Att jobba med utvecklingsstörda är det roligaste yrket jag haft. Varenda arbetsdag får jag ett par kramar och får höra att jag har fina nyckelben eller fötter eller något liknande, helt utan krav på motprestation. Nu gör jag visserligen en motprestation, men kraven på den kommer verkligen inte från brukarna själva, de hade nog nöjt sig med att jag besvarar kramarna nån gång och kanske lyssnar på vad de har att berätta. Jag får betalt för att gå på Liseberg och skratta åt Lotta Engberg. Jag får betalt för att bada, sola, äta gott och umgås med människor som jag tycker om. Och trots dessa lättsamma uppgifter, eller kanske på grund av dem, har det dykt upp en hel del stolpskott som prövat på en tillfällig karriär som habiliteringspersonal på min arbetsplats under åren och fullständigt missbrukat dessa personers godtrogenhet. Folk som köpt träningsdrycker för brukarnas pengar, stulit deras pengar, hämnats på dem genom att ge dem alldeles för mycket laxermedel mm mm. Men brukarna klagar inte, så länge man avslutat med en kram och ett snällt ord.

I Australien kunde jag inte jobba som habiliteringspersonal eftersom jag behövde införskaffa en svensk polischeck översatt på engelska, och jag var alldeles för lat för att göra detta. En liknande kontroll hade nog inte varit tokig att införa här också, då vi ändå har nästan total kontroll över deras resurser. Eller total kontroll har vi bara över deras kontanta kapital, vilket oftast inte överstiger några tusen. Deras gode män däremot har TOTAL kontroll över resurserna. Av någon konstig anledning är det väldigt vanligt att personens närmsta arvinge är gode man, då spelar det ibland ingen roll hur mycket pengar man har. Va fan ska man ha på sig spenderarskjortan för om man är utvecklingsstörd?

Men får brukaren bara en kram och några snälla ord är hon glad ändå. Så det värsta måste ändå vara när vanligtvis genomsnälla personal inskränker på personens frihet genom att t ex förbjuda henne att sticka, oavsett om det innebär att det ligger garn över hela huset sedan.

Ett litet pessimistiskt blogginlägg får väga upp för mitt humör som är på topp. Jag är jävligt lycklig just nu. Så där att jag inte bryr mig om att jag jobbat i 13,5 timmar och är kvar i 12,5 till. Nu ska jag ta en snus och njuta av den som vore jag utvecklingsstörd.

Bröderna Marx och den ekonomiska revolutionen

Att jag ogillar FRA förstod ni säkert när jag skrev att jag ogillar FRA. Att jag sen använder facebook ganska mycket gör mig kanske till lite av en hycklare, då de har total kontroll över oss användare och rättigheter över vårt material. Men det gör mig kanske till en ännu större hycklare att det enda facebook kan tänkas använda min information till är i kommersiella syften, då jag inte är så förtjust i konsumtionsstress. Sen gör det mig kanske till en jubelidiot att jag igår över en öl nämde bröderna Marx i samma mening som kommunismen.

Ananastricket

Jag sitter här på en säng, vid en kyl i en stad; Stockholm närmare bestämt. Stureplan och Medborgarplatsen i all ära, men vill man ragga är det 7/11 vid Gullmarsplan som gäller. Där delade jag en brownie med två vänner igår när en drygt 50-årig man kom in och började håva upp prylar på bordet bredvid oss, efter mycket möda och stort besvär och många knäböj slutade grejerna trilla ner från bordet och han kunde ägna all sin uppmärksamhet åt oss. Vi småpratade lite smått om livet, universum och allt innan han plockade upp en urdrucken champagneflaska med den ena handen och en ananas med den andra, vände sig till tjejen i sällskapet och frågade på sin bästa Stockholmska "Ehh duuuu, skaru hänga med hem till mig å käka lite ananas?" Nu fick han tyvärr inte napp denna gången, men jag är övertygad om att han inte spenderade natten ensam.

Varde nät

Många saker har hänt på sistone, men pga flera tråkiga händelser har jag inte kunnat dela med mig den senaste veckan. För det första låg jag i flera dagar nerbäddad och tyckte synd om mig själv. Anledningen var en blandning av alla elaka kommentarer som inkommit samt att min vän, min tro, mitt hopp och min kärlek Tobias inte svarat på mitt senaste sms. Dessutom har jag som bekant varit hemlös, och trots hemlöshetens många fördelar kan det bli ganska svårt att få tag på en hyfsad internetuppkoppling. Som nu, nu måste jag gå...

Missförstånd

Efter kommentaren till inlägget om alkisar känner jag att jag behöver utveckla lite grand. Det är alltså inte hemlösa jag pratar om, jag gillar många hemlösa, framförallt killen som bor utanför Vasateatern på Söder i Stockholm, han är skön. Jag känner mig till och med lite hemlös själv för tillfället, fem olika sovplatser denna veckan har det blivit, alla under tak dock. Alternativet är att ta båten till Brännö varje kväll, ni förstår säkert att valet inte är svårt.

Nej, jag pratar om "alkisar", ni vet de som alltid samlas runt bänkar, dricker mängder av öl och kommer från en annan planet. Inte heller att misstas för alkoholister, pundare och psykiskt sjuka, som alltså behöver gå på toaletten ibland eller kanske ber om en slant till kaffe eller mat.